Namnet »Eriksdal«

förekommer första gången 1861 i en skrivelse till byggnadsnämnden, där fabrikör Erik Silfwerling anhåller om att få uppföra ett antal kompletterande byggnader till det då 200 år gamla tegelbruket, Grindsbruk. En del av tegelbrukets område användes för Stockholms stads första vattenledningsverk.

Anna Lindhagen

»I sällskap med förre stadsträdgårdsmästaren Medin styrde vi våra steg till Eriksdalslunden, den lund som genom sitt vackra läge kan förtjäna tillnamnet den ›underbara‹.

Där är äkta bevarad södernatur med bergen osprängda, med pilarna bugande sig långt ut över Årstaviken, med ofantliga häckar av slån, med solen rätt på hela dagen och med en solnedgång så att Eriksdalslunden synes ljus när natten redan fallit på över den övriga staden.

Inne mellan all den vilda natur sågo vi stora sträckor öppen jord – potatisland och tobaksland och en gammal ärevördig lada som var som skapad till redskapsbod åt kolonister.«

                                                                 Anna Lindhagen, 1906

Vid sekelskiftet levde och arbetade sjuksköterskan Anna Lindhagen och bankkassörskan Anna Åbergsson i Stockholm och dessa två eldsjälar var de drivande krafterna bakom bildandet av stadens två första koloniträdgårdsområden i organiserad form – Eriksdal och Barnängen.

Anna Lindhagen arbetade inom stadens sociala sektor, som på den tiden kallades fattigvården, varför hon var väl insatt i den misär som många Stockholms-familjer levde i. Efter en resa till Köpenhamn år 1903 kom hon hem full av inspiration och idéer. Hon hade där besökt de små täpporna som staden upplåtit till sina mindre bemedlade invånare och var fast besluten att samma möjlighet skulle erbjudas de boende i Stockholm

Förutom socialt och politiskt arbete var Anna Lindhagen mycket intresserad av kultur och stadsplaneringsfrågor, vilket var henne till god hjälp när hon så småningom övertygade myndigheterna att rita in koloniträdgårdarna i stadsplanerna.

Greta Garbos familj hade en lott i Eriksdalslundens koloniområde

Skulptur på Fjällgatan föreställande

Anna Lindhagen.

Konstnär Kerstin Kjellberg-Jacobsson

Foto: Holger Ellgaard.

A.Lindhagens Museum. Fjällgatan, Stockholm

Vårt kolonimuseum

Den 24 augusti 2014 öppnade utställningen Kolonilivet nu och då i Tobaksladan, den röda ladan i Tobakshagen intill lotterna 83-85.

Utställningen som vänder sig till våra kolonister och till en intresserad allmänhet har fokus på fyra delar:

•     Historisk tillbakablick för området södra Södermalm

•     Pionjärerna Anna Lindhagen och Anna Åbergsson

•     Eriksdalslundens koloniförening från starten 1906 fram till idag

      och vår framtid.

•     Tobaksodlingens historia på Södermalm.


Öppettider under 2017:

Juni-september lördagar och söndagar kl. 13.00-16.00. Fri entré.

(Stängt midsommarhelgen 23-25 juni samt lördag 19 augusti).

Kontakta oss via Museets egen email: museet@eriksdalslunden.se


Anna Åbergsson

Anna Åbergsson tillhörde de mer etablerade kretsarna i staden och förutom sitt arbete som kassörska på Enskilda Banken var hon, liksom Anna Lindhagen, djupt engagerad i politik och kvinnosaksfrågor. Med sina många och goda kontakter lyckades kvinnorna snabbt få tillstånd att anlägga odlingslotter på stadens mark och år 1906 bildades Föreningen Koloniträdgårdar i Stockholm. Anna Lindhagen var föreningens ordförande åren 1906–1921.

Den första annonsen om möjligheten att få jordlotter gav ett stort gensvar och vid dagen för utlottningen av kolonierna var det mer än fullt i den lada där man hade hyrt in sig. Ladan var så full att det satt folk ända uppe på takbjälkarna. Hur många lotter som delades ut vid detta första möte är okänt, men år 1909 hade området 241 lotter. Idag är antalet lotter 142. Sedan 1986 har Anna Lindhagen och Anna Åbergsson förärats att gå till historien genom att namnge var sin väg i Eriksdalslundens område.

Till menyn